Mitt största problem!

I världen där folk äter regnbågar och bajsar fjärilar

Jag har en ovana att göra saker större än va dom är.... eller tja, egentligen inte utan mer ältar grejer som känns tunga i stället för att släppa dom grejer som inte går att göra nått åt. Saker och ting som går att lösa, klart man löser dom men d är just dom där små sakerna omkring en som alltid kommer va lite små störande.
Som ex. så ringde Dan i går. Han frågade mig saker som om jag hade haft sex med nån annan och liknande och föreslog åter igen ett kk förhållande mellan oss och att vi inte ska vara med nån annan, alltså ett förhållande utan krav på att man inte behöver känna en massa krav på att man ex ska träffas så fort man har en lucka i sin planering. Förstår mig inte på han, var det sex allt jag var för honom när vi var ihop:S, det är vanligt att man blir kk med sina ex men då träffar man ju ändå andra och har sex med andra om man har lust med det. Det verkar på nått sätt att att han vill äta kakan men ändå ha kvar den, att han fortfarande vill ha mig för sig själv men ändå inte:S. Hur som helst blev jag väldigt ledsen för att han åter igen har kommit med det förslaget, blir lika ledsen varje gång och det vet han om. I går så gick min ilska tyvärr ut över någon annan, känns verkligen jätte fånigt och jag får verkligen be om ursäkt för det:S. Och orsaken varför det gick ut på denna part var att jag började tänka en massa efter jag hade pratat med Dan, drog massa konstiga paralleler som kanske alls egentligen finns.
Jag måste sluta tänka helt enkelt, för det gör mitt liv bara mer komplicerat! Och orsaken til varför jag tänker för mycke är för att jag har så dåligt självförtroende, jag tycker varken att jag är nån spec bra människa, helt ärligt tycker jag att jag är grinig, lättretlig, alldeles för envis och visar mig bara negativ och sur jämt. Jag tycker heller inte att jag ser bra ut, tycker att jag är tjock som en gris så jag har jätte dåligt samvete att jag inte tränar, alldeles för mycke kortare än vad jag skulle vela va, och rent allmänt ful som stryk, för stort ansikte, för stor näsa, alldeles för små ögon och inga direkt fina läppar. Adde min närmsta vän brukar säga hur tydligt det märks hur osäker jag är och d kanske syns, vad vet jag. Med andra ord, när jag tänker efter så är det inte så att mitt tänk är det största problemet utan d är mitt urusla självförtroende helt enkelt kommer jag på nu när jag tänker efter. Så ska jag mörda Rickard för att innan jag träffade honom mådde jag väldigt bra med mig själv trotts att jag bara var 18 år gammal, iaf har jag väldigt god lust att skicka några bad boys efter han.
Ne jag måste gö nått åt mig själv, lära mig att jag faktiskt är en bra människa och att mitt utseende ändå duger, lära mig att acceptera att jag är jag helt enkelt. Jenny har massa övningar på sin blogg så man ska må bättre med sig själv, få bättre självförtroende. Så om erat självförtroende är ett av era stora problem med då gå in på LTG.blogg.se för att det ska iaf jag gö.
Hej då