Kanske lika bra

Jag älskar er, men på den sista tiden så har vårat möten ofta slutat med onödiga diskussioner som inte leder någonstans som gör mer ont än nytta.
Våra åsikter skiljer sig så pass mycket att man kan tro att vi är från helst skiljda planeter.
Jag och min sambo får ofta höra att vi har pösmagar, fula kläder, att vi är si och vi är så. Ja det är väl bara på skog... eller? Till en början så försöker man spela med och skratta år det, men till slut är det inge roligt längre. Nu mer är det inte roligt, inte alls.
Jag är svag och vågar sällan säga eller visa att jag blir ledsen, det skulle ändå inte spelat någon roll för ni skulle stånga er blodiga ändå bara för att ni vill ha rätt oavsett vad.
Jag är en svag människa, jag vet. Jag ville se om någon annan tyckte att ni behandlade även denna och dennes äkta hälft på samma vis, för att samla på mig mod att konfrontera er och säga precis som det är, jag skulle inte vågat gjort det utan att se om någon annan tyckte som jag eller om jag var ute och cykla.
Jag skulle ta tjuren i hornen vid vårt nästa möte... bära eller brista liksom, förmodligen skulle det leda till en diskussion där jag till slut skulle lägga mig och säga att jag har fel.
Jag älskar er och accepterar att även ni har dåliga sidor. Kanske ni ska börja respektera att andras åsikter och deras dåliga sidor i stället för att hela tiden peka ut dom. Ni är inte heller perfekta